Kapitel 9 – Österlånggatan

Grinden vid Köpinggränsen

Vid östra kanten av Österlånggatan löpte från köpingens början en rågångsmur som avgränsade köpingen från övriga socknen. Vid korsningen Österlånggatan-Köpmangatan fanns under många år en stor grind som var stängd och låst nattetid klockan 22–05. Det var för att djuren som betade utanför muren inte skulle kunna komma in i köpingen.

Att missa att stänga grinden var straffbart. Grinden är förlaga till hembygdsföreningens logga.

Längs Österlånggatan löpte en 215 meter lång repslagarbana. Den hade startats redan 1879 av en man, som kom från Småland. Med sig hade han repslagarlärlingen August Ideström, som övertog banan 1882. Här gick han sedan baklänges i 50 år och slog rep av olika slag och tjocklek.

Det berättas att Ideström var en gladlynt man som gärna pratade och skojade med folk, som passerade. Men ibland kunde pratet avbrytas av ett avgrundsvrål. Då hade hans långa skägg fastnat i repet och den som vevade hjulet fick snabbt se till att stoppa och backa så att det kom loss. Då blev det besvär med att få repet jämnt och fint igen.

Banan togs ner i början av 1920-talet när köpingen skulle utökas österut. Repslagarhjulet med tillhörande verktyg skänktes av familjen Ideström till hembygdsföreningen och finns numera i det lilla repslagarmuseet i hembygdsgårdens trädgård.

Mörbylånga expanderar

I början av 1920-talet uppstod behov av mer mark för bebyggelse och området öster om köpingen införskaffades. Eftersom marken tillhörde komministerbostället kallades området Prästmarken. 1924 började man planlägga marken och köpingen utökades undan för undan österut. Gatorna här blev smalare, endast 7 meter, ungefär hälften så breda som i den gamla delen av köpingen. Vid kommunsammanläggningen 1952 gick köpingen ända upp till Trollhättevägen.

Nästa stopp: Kapitel 10 – Hembygdsgården, Köpmangatan