Lagar som styr kommunen
Kommunallagen
Kommunallagen styr kommunernas verksamhet och organisation. Lagen ger stort utrymme för kommunalt självstyre, en av de viktigaste principerna i det svenska samhället och hur det styrs. Kommunalt självstyre innebär att kommunerna har stor rätt att själva bestämma på vilket sätt de ska sköta sina arbetsuppgifter och hur de ska fördela sina resurser.
I kommunallagen finns bestämmelser om organisation och verksamhetsformer, förtroendevalda, fullmäktige, nämnder, anställda, delaktighet och insyn med mera.
I kommunallagen stadgas att kommuner får själva ha hand om angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens område eller deras medlemmar och som inte ska handhas enbart av staten, annan kommun, regionen eller någon annan.
Förvaltningslagen
Förvaltningslagen innehåller bestämmelser om hur förvaltningsmyndigheterna (nämnder och förvaltningar) ska handlägga ärenden. Om någon annan lag eller förordning innehåller bestämmelser som avviker från förvaltningslagen, så gäller bestämmelserna i den andra lagen/förordningen.
Förvaltningslagen anger också rättigheter och skyldigheter för myndigheten och för enskilda, samt innehåller regler om överklagande.
Lagen anger också den skyldighet som myndigheten har att lämna upplysningar, vägledning, råd och annan hjälp till enskilda i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde. Varje ärende där någon enskild är part ska handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts.
Offentlighetsprincipen
Offentlighetsprincipen ger allmänheten rätt att ta del av allmänna handlingar, utan att uppge vem de är eller varför de vill titta på handlingen. Allmänheten har rätt att ta del av alla allmänna handlingar genast eller snarast möjligt. Detta gäller även handlingar som upprättas och förvaras på myndigheten. Arbetsmaterial och anteckningar som inte har renskrivits räknas inte som upprättade och är därför inte allmänna.
Om du skriver ett brev till myndigheten är det en allmän handling och vem som helst har rätt att få läsa brevet. Myndigheten måste hålla de allmänna handlingarna ordnade så att de lätt kan hittas. Detta görs genom att handlingen registreras i ett diarium. I diariet antecknas vem som har skrivit handlingen och vilket datum den kom in. Handlingen ges också en kort rubrik som beskriver ärendet samt ett nummer som gör det möjligt att identifiera den.
En handling som kommit in till eller upprättats av kommunen och är förvarad i kommunen är en allmän handling. Allmänna handlingar kan antingen vara offentliga eller sekretessbelagda.
Ibland kommer det material direkt hem till dig som förtroendevald och det kan då uppstå funderingar kring om det är en allmän handling eller inte.
Om det är tydligt att informationen i handlingen rör den förtroendevalde i sin roll som företrädare för ett parti, är det inte en allmän handling. Om handlingen däremot innehåller information som tillhör ett ärende eller skickad till dig i rollen som förtroendevald i en nämnd, ska handlingen hanteras som en allmän handling.
Om det känns osäkert om det är allmän handling eller inte, kan du kontakta registrator för att få råd.
Principen om handlingars offentlighet finns med i en av grundlagarna, tryckfrihetsförordningen:
”Till främjande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning ska varje svensk medborgare ha rätt att taga del av allmänna handlingar.” (2 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen).
Offentlighet- och sekretesslagen
Sekretesslagen innehåller bestämmelser om registrering, utlämnande av allmänna handlingar och särskilda bestämmelser om automatisk databehandling. Lagen anger att allmänna handlingar med hemliga uppgifter måste registreras/diarieföras och att övriga allmänna handlingar ska hållas ordnade så att de är sökbara.
Vissa handlingar får allmänheten inte tillgång till utan att en sekretessprövning görs. I vissa fall kan sekretessprövningen visa att det finns skäl att vägra att lämna ut en handling eller del av en handling. Som exempel kan nämnas att handlingen innehåller sekretessbelagda uppgifter eller att handlingen ännu inte har blivit allmän. I dessa fall ska det finnas stöd av sekretessbestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen (OSL) som gör att handlingen kan sekretessbeläggas. Innehållet i en handling som begärs ut ska alltid provas i förhållande till OSL.
Exempel på sekretessbelagda handlingar är de som innehåller uppgifter om en enskild persons hälsoläge, ekonomi och andra liknande uppgifter som skulle kunna vara till skada för den enskilde om de kom till allmänhetens kännedom. Pågående upphandlingar är också sekretessbelagda.
Dataskyddsförordningen
Dataskyddsförordningen (GDPR) syftar till att skydda dig mot kränkning av din personliga integritet i samband med behandling av personuppgifter.
Med personuppgift avses all slags information som direkt eller indirekt kan hänföras till en fysisk person som är i livet. Av förordningen framgår när och hur personuppgifter får behandlas. Dataskyddsförordningen gäller då personuppgifter behandlas i verksamheter som bedrivs av myndigheter, företag och organisationer.
Exempel på övrig lagstiftning
Det finns en mängd lagar och förordningar som styr verksamheten i en kommun. Några exempel är plan-och bygglagen, skollagen, socialtjänstlagen, miljöbalken och lag om allmänna vattentjänster.