Avgifter inom förskola och fritidshem
Taxa för förskola, familjedaghem och fritidshem 2025
Taxan fungerar som ett abonnemang som du betalar 12 månader om året. Avgiften baseras på hushållets sammanlagda månadsinkomster före skatt.
Det yngsta barnet räknas som barn 1, det näst yngsta barnet som barn 2 och så vidare.
Avgift för barn i förskola med schematid över 15 timmar per vecka
- Barn 1, 3 % av inkomsten, max 1 783 kronor
- Barn 2, 2 % av inkomsten, max 1 189 kronor
- Barn 3, 1 % av inkomsten, max 594 kronor
- Från och med barn 4, ingen avgift
Exempel:
- Om ett hushåll har en sammanlagd inkomst på minst 59 440 kr per månad får kommunen ta ut en avgift på max 1 783 kr för barn 1.
- Om ett hushåll har en sammanlagd inkomst på 25 000 kr per månad får kommunen ta ut en avgift på max 750 kr för barn 1.
Avgift för barn med schematid under 15 timmar per vecka
- Barn 1, 2 % av inkomsten, max 1 189 kronor
- Barn 2, 1 % av inkomsten, max 594 kronor
- Barn 3, 1 % av inkomsten, max 594 kronor
- Från och med barn 4, ingen avgift
Avgift för barn på fritidshem
- Barn 1, 2 % av inkomsten, max 1 189 kronor
- Barn 2, 1 % av inkomsten, max 594 kronor
- Barn 3, 1 % av inkomsten, max 594 kronor
Avgift för lovplats på fritidshem
Vid tillfälligt behov av fritidshemsplats endast under skollov finns det möjlighet att köpa en lovplats för enstaka dagar. Avgiften är då 100 kronor per bokad dag.
Maxtaxa
Det finns ett tak för hur hög avgiften kan bli. Detta kallas maxtaxa. Maxtaxa förändras årligen genom index enligt förordningen (2001:160) om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa. Inkomsttaket för 2025 är 59 440 kronor.
Om hushållets sammanlagda inkomst är mer än 59 440 kronor i månaden betalas den högsta avgiften. Om ditt hushåll har flera barn inom barnomsorgen betalar du mindre för barn nummer två, tre och så vidare.
För hushåll med en bruttoinkomst på mindre än 10 000 kronor per månad utgår ingen avgift.
Avgiftsgrundande inkomst
Det är hushållets totala månadsinkomst före skatt som ligger till grund för avgiften. Med avgiftsgrundande inkomster avses lön före skatt och andra skattepliktiga inkomster i inkomstslaget tjänst samt överskott i inkomstslaget näringsverksamhet enligt inkomstskattelagen. Inkomster från andra länder ska också räknas med.
Utöver förvärvsinkomster hör även följande ersättningar och bidrag till den avgiftsgrundande bruttoinkomsten.
- Arbetslöshetsersättning
- Utbildningsbidrag avseende arbetsmarknadsutbildning
- Särskilt vuxenstudiestöd
- Föräldrapenning
- Sjukpenning
- Sjukersättning
- Pension (ej barnpension)
- Vårdbidrag för handikappat barn, arvodesdelen
- Familjebidrag i form av familjepenning
- Dagpenning vid repetitionsutbildning
Avgiftstaxan baseras på hushållets bruttoinkomst, vilket innebär att båda personernas inkomster är avgiftsgrundande även i de fall där ensam vårdnadshavare sammanbor med person med vilken han/hon inte har gemensamma barn.
Egenföretagares inkomster beräknas med utgångspunkt från den av försäkringskassan fastställda sjukpenninggrundande inkomsten samt föregående års taxering. Då föräldrar under den period för vilken avgiften fastställs, kan antas ha inkomst med olika månadsbelopp (studerandes inkomst av förvärvsarbete, överskott inom byggnadsverksamhet med mera) beräknas vid periodens början den sammanlagda inkomsten vilken därefter delas med periodens månadsantal.
Avgiften bestäms mot den framräknade inkomst i det gemensamma hushåll vilket barnet är folkbokfört, om ingen annan överenskommelse finns. Inkomsterna kontrolleras regelbundet, varvid nya uppgifter ska lämnas.
Inkomstjämförelse för år 2023
Varje år görs en jämförelse mellan föräldrarnas inkomstuppgifter som lämnats till oss och skattemyndighetens uppgift om deklarerad inkomst. Om det vid kontrollen visar sig att man har betalat för lite eller för mycket i avgift kommer en avgiftsjustering att ske i form av en retroaktiv faktura alternativt en återbetalning. Den uppgift vi får från skattemyndigheten är den totala inkomsten av förvärvs respektive rörelse/näringsverksamhet före avdrag.