Vad är en detaljplan?
Allmän platsmark eller kvartersmark
Detaljplaner styr utformning av mark, byggnader och vegetation, om marken ska vara tillgänglig för allmänheten eller användas för enskilda ändamål (kvartersmark). Allmän platsmark kan exempelvis bestå av park, gata och natur. Kvartersmark kan bestå av exempelvis skola, bostäder, industri och verksamheter.
Plankarta och planbeskrivning
En detaljplan består alltid av en plankarta och planbeskrivning.
Det är plankartan som reglerar markanvändningen och bebyggelsen.
Planbeskrivningen är till för att förklara bakgrund, bestämmelser och genomförande samt konsekvenser av detaljplanens genomförande.
Ytterligare handlingar
Ibland finns ytterligare handlingar bifogade till planerna. Det kan handla om utredningar om buller, miljöpåverkan, trafiklösningar och illustrationer med mera.
Juridiskt bindande
Detaljplaner är juridiskt bindande, vilket innebär att planen gäller enligt lag. Detaljplaner kan överklagas och prövas i domstol. En detaljplan ger en garanterad byggrätt för fastighetsägare inom planområdet.
Genomförandetid
Genomförandetiden för en detaljplan kan variera mellan fem och femton år, vilket bestäms i planen. Efter genomförandetiden fortsätter detaljplanen att gälla om inga andra beslut fattas.
Planförfarande
Processen för att ta fram en detaljplan kan till viss del variera beroende på hur komplicerad planen är, vilket påverkar valet av planförfarande.
I de allra flesta fall är det standardförfarande eller ett utökat förfarande som tillämpas. Kriterier för när kommunen ska tillämpa respektive planförfarande finns i plan och bygglagen (PBL). Utökat förfarande används vid mer komplicerade planer och tar i regel längre tid att genomföra.
Planprocessen
Genom ett planbesked ges ett tydligt besked om kommunen tänker ta fram en detaljplan eller inte. Kommunens besked ska vara skriftligt och motiverat. Vid positivt planbesked kan processen inledas.
Ett förslag tas fram som skickas ut på samråd. Samrådet syftar till att samla in information och synpunkter från privatpersoner, föreningar och myndigheter. Efter samrådet bemöter kommunen inkomna yttranden.
Eventuella ändringar görs utifrån inkomna yttranden vid samrådet. Det ändrade förslaget skickas ut på granskning. Privatpersoner, föreningar och myndigheter får möjlighet att lämna synpunkter och information. Efter granskningen bemöter kommunen inkomna yttranden.
Efter granskningen görs eventuella ändringar av planförslaget och därefter kan planen antas.
Beslut som fattas av kommunen får laga kraft när tiden för överklagande löpt ut. Detta innebär att beslut inte längre kan överklagas till högre instans. Om en detaljplan överklagas är det möjligt att planen aldrig får laga kraft.