Förnybar energi

Förnybar energi på Öland

När vi använder förnybar energi påverkar vi inte kommande generationers möjligheter att få ren energi och en bra miljö. Därför är förnybar energi klimatvänlig i jämförelse med energi som kommer från till exempel så kallade fossila energikällor som olja, diesel och kolkraft.

Öland är solen och vindarnas ö och här finns goda förutsättningar för förnybar energi. Bioenergi är energi som framställs av biomassa, som till exempel växter och växtdelar, vilket vi också har goda möjligheter att producera i samverkan med lantbruken.

Solenergi

Öland är ett av Sveriges solsäkraste områden och solens strålar ger oss möjlighet till förnybar och säker solenergi. Solenergi, som kommer från solpaneler, kan användas för att värma våra hus och för att göra förnybar el. Solfångare ger solvärme. Solceller ger el.

Både solfångare och solceller riktas förstås mot solen, helst åt söder. Om man kan placera solpanelerna både i söderläge och mot österläge och västerläge uppnås en längre produktionstid, vilket kan vara klokt om man har tänkt sig att producera solenergi för eget behov. Om tanken är att sälja all produktion kan ett rakt söderläge ge en större totalvolym.

Solfångare finns i två huvudvarianter; vakumrörsolfångare och plana solfångare. Numera finns även solceller integrerade i t.ex. takmaterial. Solfångare ger mest när det är varmt ute, huvudsakligen i perioden maj till oktober. Solceller borde egentligen heta dagsljusceller eftersom de ger energi så fort det är ljust. Det finns tre typer att välja mellan: kiselsolceller, tunnfilmssolceller och hybrider.

Solpaneler tycker inte om skugga, se därför till att placera panelerna så att inget skymmer dem. En liten skugga från en flaggstång kan ibland påverka hela anläggningen.

Priser och kvalitet varierar. Ta in information från flera leverantörer och jämför.

Bygglov krävs i vissa fall

I Mörbylånga kommun kan det i vissa fall krävas bygglov för solenergianläggningar inom detaljplanerat område, men inte inom  ”sammanhållen bebyggelse” och utanför planlagt område. Solfångare och solcellspaneler som är fristående på marken är inte bygglovspliktiga.

Att montera solfångare eller solceller som är tak- eller fasadintegrerade inom detaljplanerat område kan kräva bygglov om byggnadens yttre utseende avsevärt förändras. Detta eftersom det räknas som byte av färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial. En bedömning om byggnadens yttre väsentligt ändras görs av tjänsteman på kommunens bygglovsavdelning.

Solfångare eller solcellspaneler som monteras utanpå en byggnads fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial inom detaljplanerat område är i vissa fall bygglovsbefriade även om de medför att byggnadens yttre utseende avsevärt påverkas. Följande kriterier ska vara uppfyllda:

• de ska följa byggnadens form
• de får inte monteras på byggnader eller inom bebyggelseområden som är särskilt värdefulla
• de får inte monteras inom eller i anslutning till områden som är av riksintresse för totalförsvaret
• att solenergianläggningen inte kräver bygglov enligt den detaljplan som gäller för området

Vindkraft

Vindkraft är en förnybar energikälla och en utbyggnad kan bidra till att uppfylla flera miljökvalitetsmål. Samtidigt måste hänsyn tas i frågor som rör lokalisering, utformning och påverkan på människors hälsa och miljön.

Det byggs många vindkraftverk i Sverige och vindkraften är viktig för att vi ska bli mindre beroende av fossila bränslen. Sverige har högt ställda klimatambitioner och mål om en 100 procent förnybar elproduktion till 2040. Eftersom vindkraft är den elproduktionsteknik som idag har lägst kostnader är det ofta där elproducenterna investerar.

I den nationella strategin för vindkraft, som Naturvårdsverket och Energimyndigheten ansvarar för, finns därför förslag på en utvecklad planeringsprocess. Syftet med strategin är att bidra till energiomställningen genom att skapa förutsättningar för att den framtida utbyggnaden av vindkraft sker på ett långsiktigt hållbart sätt. En viktig fråga för en hållbar vindkraftsutbyggnad är att utbyggnaden fördelas på ett lämpligt sätt över landet, både utifrån ett elförsörjningsperspektiv och med hänsyn till andra markanvändningsintressen.

Här kan du läsa om Vindkraftpark Utgrunden och få svar på frågor om processen för kommunalt veto

Biogas

Mörbylånga kommun har målet att försörjas enbart av förnybar energi år 2030. Ett sätt att nå det målet är att använda koskit och andra lokala restprodukter och göra biogas – biogas som vi använder som fordonsbränsle och kanske som energikälla också för uppvärmning eller elproduktion. Det finns ett stort nationellt och regionalt intresse för biogas och det finns exempel på olika typer av biogasanläggningar som är i drift.

Det är biogas i tanken på alla de skoltrafik- och kollektivtrafikbussar som angör Mörbylånga tätort. I och med detta säkras en stabil grundkonsumtion av biogas, vilket var avgörande för att få till stånd en macketablering och är centralt för en framtida lokal produktion av biogas. Ölands första tankställe för biogas öppnade för allmänheten i februari 2018. Tankstället finns i industriområdet i södra Mörbylånga tätort. Ytterligare ett tankställe för biogas i kommunen finns vid brofästet i Färjestaden.

• Mörbylånga kommun har varit med i en förstudie kring flytande biogas. Flytande biogas är gas som fryses ner till flytande form och som främst kan användas som bränsle för tunga transporter, lastbilar men också som tillskottsbränsle i fartyg och i framtiden möjligen i tåg.

Det här gör kommunen

• Utreder var förutsättningarna för biogasproduktion är som störst i kommunen.
• Samverkar såväl regionalt som nationellt för att få fler att välja biogasbilar.
• Arbetar med att ställa om den egna fordonsparken med inriktning att bästa miljöbränsle ska väljas, företrädesvis biogas och grön el.
• Medverkar i projekt som mobiliserar lantbrukare i kommunen med intresse för biogas.
• Medverkar i en expertgrupp som vill göra Kalmar län till pilotlän för flytande biogas i Sverige.

 Så fungerar biogas

När organiskt material bryts ned av bakterier i en syrefri miljö bildas biogas som främst består av metangas och koldioxid men även av en mindre mängd andra gaser. Bildandet av biogas sker naturligt på många platser i naturen. Biogas är en förnybar energikälla. Naturgas innehåller också metangas men är en fossil energikälla precis som olja.

Den naturliga nedbrytningen kan i rötningsanläggningar utnyttjas för att producera biogas från till exempel avloppsslam, matavfall, slakteriavfall, gödsel samt lantbruksgrödor. Restprodukterna från vissa rötningsanläggningar kan med fördel användas som gödsel och återföras till lantbruket. På så sätt minskar man användandet av konstgödsel, som har en energikrävande framställning. Produktionen av biogas är mycket värdefull då processen innebär att vi tar hand om vårt eget avfall samtidigt som vi skapar ett mervärde i form av förnybar energi.

Det går också att producera biogas genom termisk förgasning (uppvärmning) av trädbränslen och kolhaltiga avfallsprodukter. Vid uppvärmningen som sker i ett slutet system avges metan och andra gaser från avfallet och trädbränslet.

Biogasen är energirik och kan direkt användas för uppvärmning och elproduktion. Om biogasen uppgraderas kan den också användas som fordonsbränsle. Uppgradering innebär att koldioxid och andra gaser som inte innehåller någon energi tas bort så att innehållet av metan kraftigt ökar.

Fjärrvärme

Fjärrvärme är ett miljövänligt alternativ för uppvärmning av bostäder, lokaler och vatten. I Mörbylånga kommun finns fjärrvärmeanläggningar i Mörbylånga och i Färjestaden. Kommunen har sålt fjärrvärmeverksamheten till Solör Bioenergy Group.

Så fungerar fjärrvärme

Precis som namnet fjärrvärme skvallrar om, bygger tekniken på värme som kommer någon annanstans ifrån. I systemet finns ett centralt värmeverk som distribuerar värmen till de anslutna fastigheterna istället för att varje byggnad har en egen energikälla. Strukturen innebär en storskalighet som gör att uppvärmningsprocessen effektiviseras och kostnaderna för kunderna minskar. Anläggningen värmer upp vatten och kan drivas med flera olika bränslen, däribland biobränslen, avfall, gas och olja. Kommunens värmeverk har huvudsakligen drivits av skogsflis, vilket är ett miljövänligt alternativ.

Vattnet värms upp till en temperatur mellan 70 och 95 grader innan det distribueras ut till de anslutna fastigheterna genom välisolerade ledningar och under högt tryck. Väl inne fastigheten finns en värmeväxlare som utnyttjar det varma vattnet för att värma upp vattenburna uppvärmningssystem och kranvatten. Det är inte samma vatten som strömmar genom husets system utan fjärrvärmevattnet cirkulerar mellan värmeverket och fastigheten för att värmas upp på nytt i värmeverket. Tekniken är cirkulär och kan liknas vid kroppens blodomlopp där blodet syresätts centralt och ständigt pumpas runt i kroppens alla delar.