Del av Färjestaden 1:153 med flera (centrum)

I en samrådsredogörelse sammanställer kommunen de synpunkter som inkommit från privatpersoner, föreningar och myndigheter under samrådet, så kallade yttranden. I dokumentet redovisar också kommunen sina kommentarer på de inkomna yttrandena.

Detaljplanen har varit på samråd från den 15 februari till och med den 29 mars 2021. Samrådsredogörelsen godkändes i Samhällsbyggnadsnämnden den 24 juni 2021.

Samrådsredogörelse

Förslaget möjliggör en nybyggnation om ca 850 bostäder tillsammans med ytor för verksamheter. Den största exploateringen föreslås ske i framförallt de centrala delarna av planområdet och i form av flerbostadshus.

Brovägens norra del

Bebyggelseförslaget består av flera delar. Kvarter 1-3 som uppförs längs Brovägen, bygger på ett koncept med meandrande S formad kvartersstruktur som gör att varje kvarter får två ihopkopplade gårdar; en väst vänd mot Kalmarsund och en ost vänd som ligger i lä från vind och trafikbuller. Kvarteren varierar höjder med tydliga gavelmotiv mot vattnet. Taklandskapet artikuleras med karaktärsskapande branta sadeltak med kupor och frontespiser.  I bottenplan kommer parkeringar och centrumverksamheter tillåtas. Bostäder och innergårdar kommer att bebyggas ovanpå parkering och centrumverksamheterna. Från havssidan leder breda trappor upp på gårdarna vilka blir en förlängning av gårdsrummet där man kan sitta med utsikt mot strandängarna och havet. Kvarter 4 får en tydlig V-form som placeras vid Brandstationsgatan, befintlig lastområde intill Köpstaden och lokalgatan. Kvarteret är tänkt att få en liknande gestaltning som kvarter 1-3. Vid torget kommer torghuset utgöra en tydlig inramning till torget där både bostäder och centrumverksamhet tillåts. Parkering löses med parkering i markplan samt ett mobilitethus.

Norr om Storgatan

Bebyggelsen norr om Storgatan uppförs i en sluten kvartersstruktur där bebyggelsen möter Brovägen med en urban front. På insidan av bebyggelsen skapas mot Köpstaden ett torg och nya kopplingar skapas mot naturmarken vid Dämmet i nordvästra delen av planområdet.

Byggnaderna placeras runt gemensamma gårdar vilka är upphöjda för att kunna hysa parkering under. Flera av byggnaderna har ett krav om verksamheter i bottenvåningarna. Andra har krav på förhöjd bottenvåning för att möjliggöra verksamheter eller bostäder.

Bebyggelsen vid Lokstallarna

I ett av Färjestadens mest attraktiva lägen med utsikt över hamnen och sundet kommer det att  byggas ca 70 bostäder i form av en kringbyggd gård. Byggnaderna uppförs med en höjd från 13,5 meter till 17 meter. Då taken ska vara enhetliga med resterande kvarter, ska de vara utformade som sadeltak. I hörnet mot sundet byggs en profilbyggnad på 23 meter med en indragen lägenhet på högsta våningen.

Paradistomten

Området utgör en del av den historiska kärnan på orten och hyser några äldre byggnader som ska bevaras. Den tillkommande bebyggelsen ska förhålla sig till de äldre husen på ett sådant sätt att kulturmiljövärdet inte förvanskas. Stationsmiljön var ursprungligen en parkliknande och i stor grad offentlig miljö, vilket är något som är tänkt att återställas. Sammanlagt kommer cirka 66 bostäder att uppföras på paradistomten. Dessa kommer huvudsakligen att bebyggas längs Storgatan. Gåstråket som fortsätter i öst via gamla storgatan mot södra hamnplan kopplar ihop områdena.

Dämmet

Dämmet förslås bevaras och utvecklas både för rekreation och för hantering av dagvatten. Den största förändringen i Dämmet innebär det kustskydd som planförslaget möjliggör. Utformningen av kustskyddet ska bidra till att öka rekreationsmöjligheterna inom området och för att minska påverkan från en stigande havsyta.

Granudden och Talludden

Kuststräckan söder om hamnen föreslås bevaras och utvecklas som rekreationsområden och få en ny funktion i kommunens dagvattenhantering. Inom området förslås ett kustskydd som kommer att förändra karaktären på området och medföra en utveckling av badstränderna och rekreationsmöjligheterna.

Sjöbergs äng

Delar av Sjöbergs äng föreslås tas i anspråk för byggnation av bostadsbebyggelse och väg. Större delen av området föreslås dock utvecklas till ett iordningställt område för rekreation, dagvattenhantering och parkering vid tillfälliga, större evenemang.

Paradistomten

Delar av fastigheten föreslås omvandlas till en allmän park för att skapa tillräckliga ytor för all form av rekreation i ett centralt läge. En park med järnvägstema är föreslagen väster om stationsbyggnaden för att återknyta till platsens tidigare funktion som samlingsplats. Grönytorna i parken bidrar till att säkerställa en robust dagvattenhantering i området.

Skansenparken

Skansenparken föreslås till delar omvandlas till allmän park och naturområde för att öka tillgängligheten i området och skapa en större förståelse för Färjestadens ursprung. Grönytorna fyller också en viktig funktion i kommunens dagvattenhantering.

Centralt grönstråk

Ett centralt grönstråk föreslås som omfattar delar av de ovan beskrivna grönytorna men som får en fortsättning också norr om Storgatan upp mot Dämmet. Grönstråkets uppgift är att binda samman befintliga grönytor i tätorten och skapa goda möjligheter för omhändertagande av dagvatten och för alla former av rekreation i ett grönt sammanhang.

Södra hamnplan

Södra Hamnplan är ett område med både restauranger, butik och hotellverksamhet. Med det nya övergångstället från Brovägen kommer området att kopplas samman med gåstråket som följer Skansen upp mot Köpstaden. Med hjälp av pollare kommer området att bli bilfritt från allmän trafik. Södra Hamnplan ska bli en användbar plats för fotgängare. Platsen ska användas under alla säsonger med anpassning till vad säsongen medger.

Bebyggelsen vid Gåstråket

Bostäder förläggs förhöjda relativt till gatan för att kunna ha goda boendekvaliteter i entréplan med tillgång till gröna uteplatser på gård, samtidigt som gatan designas och bli trygg och upplyst en större del av dygnet. Variation är viktigt med korta fasadlängder per arkitektoniskt grepp. Med korta fasadlängder är det viktigt att möjliggöra variationer i bebyggelsen. I en detaljplan som medger gårdshus och olika husdjup kan fasaderna mot gata hållas korta och varje port få en egen identitet och varje trapphus en egen arkitektur. Bebyggelsen som ligger längs gåstråket tar hänsyn till gågatans karaktär och möta den mänskliga skalan. Bebyggelsen mot Brovägen kan däremot utformas i en större skala då gaturummet är större.  Gågatan ska entydigt utformas som en gågata med torg bildningar och växtlighet samt sittplatser för möten och koppla ihop Köpstaden med södra hamnplan.  Parkeringen löses med ett mobilitetshus.

Torget

Inom planområdet planeras ett torg med urban prägel vid Köpstadens södra del. Trädäck, planteringar och sittytor placeras på torget. Parksoffor och lekskulpturer aktiverar platsen. Mot det inre gatunätet skapas mindre platsbildningar längs gatorna genom indrag i kvarteren som ges vistelsevärden även för allmänheten. Vegetationsstråk ska finnas i gatumiljön med syfte att ta upp och fördröja dagvatten.

Torgbildningar och platser

Planteringar är viktiga för rumsbildningen och kan fungera både som tak, vägg och möbel. En väl genomtänkt plantering kan skapa platser i skugga och i skydd från vinden. Syftet behöver vara väl genomtänkt för att kunna välja rätt sorts växter och plantera dem på rätt avstånd och med rätt täthet.

Vid utformning av det offentliga rummets väggar ska väderstreck beaktas för att kunna skapa platser i lä och med sol. Med nischer och öppningar i väggen kan gränsen mellan det offentliga och det privata bli användbar. För att skapa ett offentligt rum av god kvalitet ska arkitekturen vara småskalig med god detaljrikedom. Upplevelsen av baksidor ska undvikas mot viktiga offentliga rum och entréer ska vara generösa och välkomnande. För att bevara Färjestadens identitet är viktigt att bevara vissa gamla byggnader för att skapa en intressant och variationsrik miljö.

Balkonger och uteplatser bör av stadsgestaltningsskäl placeras mot innergård. Mot gator kan balkonger som är helt indragna alternativt franska balkonger anordnas, gärna på högre våningsplan för att säkra allmänhetens tillgång till gaturummet. Runt en mötesplats, som ett torg, är det extra viktigt att beakta väderstreck och skapa rumsligheter i gränsen mellan det privata och det offentliga rummet.

Gestaltningsprogrammet innehåller en fullständig beskrivning av gestaltningsprinciperna.

Gestaltningsprogram

Följande byggnader har en bestämmelse på plankartan som innebär att byggnaden ska bevaras.

• Färjestadens gård
• Stationshuset
• Järnvägshotellet
• Postkontoret
• Polishuset
• Motorvagnsstall
• Hamnmästarbostaden
• Sjöbodarna

Huvudgata

Brovägen och Storgatan har stor betydelse för den övergripande infrastrukturen och förändras endast lite. Brovägen får ytterligare anslutningar från lokalgata i den södra delen. Cirkulationsplatsen vid Södra hamnplan föreslås tas bort och ersättas av en cirkulationsplats vid Järnvägsgatan. Storgatan västra del utvecklas med trottoarer och får tydligare gaturum med tillkommande bebyggelse på sidorna.

Lokalgator

Lokstallsgatan föreslås ersättas av en gångfartsgata i en annan sträckning. Gamla Storgatan övergår till att bli en gångfartsgata. Det gångstråk som planeras mellan det nya torget och hamnen föreslås utformas så att motorfordonstrafik sker på de gåendes villkor. Gångfartsområde eller gågata är exempel på tänkbara regleringsformer som bland annat medför generellt parkeringsförbud och väjningsplikt mot fotgängare. Gatan ges en enhetlig markbeläggning utan kantstenar. Informella sittplatser, planteringar och träd i grupper bidrar till ett trivsamt gaturum. Bebyggelsen i anslutning till lokalgator utförs med separata entréer till bostäderna i bottenvåningen för att ytterligare skapa liv i gaturummet.

Övriga lokalgator utformas som gröna gaturum med plats för uppehåll. Växtytor skiljer körytor från gångbanor och bidrar positivt till upplevelsen av området. Möblering så som sittplatser och cykelparkeringar varvas med längsgående parkeringsfickor och planteringar som tar hand om dagvatten.

Kustskydd med vall innebär en möjlighet att realisera visionen om ett tillgängligt gångstråk utmed hela Färjestadens kust. På tillkommande vägar föreslås trottoarer för gångtrafik anordnas, trafikbelastningen bedöms inte bli så stor på dessa att separata cykelvägar behövs. Det befintliga gång- och cykelvägnätet ses över och binds samman på ett trafiksäkert och överskådligt sätt. Säkra överfarter ordnas för gång- och cykeltrafikanter över vägar med mycket trafik.

En utbyggnad av bostäder och verksamheter innebär generellt en ökad biltrafik. Vid Järnvägsgatans anslutning till Brovägen bedöms trafikflödena öka på grund av ny bebyggelse öster om planområdet. Storgatans anslutning till Brovägen bedöms öka med anledningen av förändringarna av Lokstallsgatan och Gamla storgatan. Även Brandstationsgatan bedöms få ökade flöden mellan Storgatan och Brovägen av dessa förändringar.

Parkering för kvarteren norr om Storgatan bedöms kunna lösas genom nedgrävda garage, mobilitetshus samt markparkering.

Vattenförsörjning, spillvatten

Den nya bebyggelsen innebär ett behov av nya ledningar och ersättande av vissa befintliga ledningar.

Dagvatten

Inom planområdet måste dagvattenavrinningen dels trögas upp och dels fördröjas. Detta görs genom att gröna stråk anläggs med s.k. svackdiken för avledning av främst dagvatten från gator, p-ytor och naturmark. Svackdikena avleds till dels Dämmet och dels till nya föreslagna fördröjningsmagasin vid Sjöbergs äng samt dagvattendammar placerade vid Talludden.

Granuddens parkering och evenemangsplats tillåts översvämmas. Sjöbergs äng föreslås användas multifunktionellt, för både hantering av dagvatten, översvämningsyta vid skyfall, som parkering och för evenemang. Talluddens parkering tillåts översvämmas

Framtida avvattning från Dämmet kommer att ske genom pumpning när vallen för kustskydd är byggd. Vattenkvaliteten i dämmet ska undersökas för att kunna avgöra hur det skall hanteras på bästa sätt. Om vattenkvaliteten tillåter det kan vattnet vid behov kunna användas för bevattning av kommunala grönytor alternativt pumpas till bevattningsdammar öster om bebyggelsen. Om vattenkvaliteten ej tillåter att det används för bevattning kan vattnet pumpas norrut till våtmarksdel gränsande till Kalmarsund.

Energiförsörjning

För att klara det tillkommande behov som planen ger upphov till behöver nätförsörjningen öka. Detta görs genom att en befintlig elnätsstation ersätts med en ny. Yta för elnätsstation kommer att studeras vidare i fortsatt planarbete och möjlighet för inbyggd station ges inom byggrätten. Elnätsstationen behöver kunna angöras från allmän gata.

El/Tele

Den nya bebyggelsen kommer att anslutas till fjärrvärmenätet och el-/teleledningar i området.

Räddningstjänst

Räddningstjänst kan ta sig fram till samtliga bostadsentréer via allmänna gator.

Översvämning/ Kustskydd

Planförslaget redovisar ett område som sträcker sig längs kustlinjen inom planområdet som säkrar den tänkta sträckningen av ett kustskydd. Kustskyddet behöver uppföras för att förhindra översvämning av stora delar av planområdet i samband med en havsnivåhöjning.

Kustskyddet består av tre olika delar; Norra kusten, Hamnen och Södra kusten. I den norra delen består kustskydd av en vall. I hamnen består skyddet av en mur på kajen. I den södra delen består kustskyddet av en vall. Samtliga delar av kustskyddet behöver utformas så att det främjar rekreationen i området. Tillsammans ska kustskyddet hålla havet ute från centrala Färjestaden och ansluta till mark med säker höjd i den norra och södra delen av detaljplaneområdet. Kustskyddet konstrueras så att byggnaderna innanför inte skadas av översvämmande vatten upp till 2,8 meter över havsnivåytan utifrån RH 2000.

Värme, torka och vind

De allmänna platserna utformas med sittplatser vid husfasader eller vid trädplanteringar för att möjliggöra skuggade platser. Parker anläggs med träd och eller solskydd för möjlig rekreation eller lek i skugga. Dagvattenhanteringen möjliggör att vattnet kan ledas i öppna stråk vilket kan ha en kylande effekt. Kvartersbebyggelsen som föreslås bedöms ge en viss dämpade effekt på vindar i området för ett behagligare lokalklimat.

Skred och erosion

Det föreslagna kustskyddet kommer i framtiden utgöra gränsen mellan land och hav. Det kommer att, utöver översvämningsskydd, fungera som erosionsskydd längs kuststräckan.

Radon

Eftersom områdets radonnivåer ligger inom normalriskområde så bedöms det inte, ur den aspekten, finnas behov av särskild lokaliseringsstyrning av den föreslagna bebyggelsen.

Utredningar som underlag för planförslaget

Ett antal utredningar ligger tillsammans med ett framtaget planprogram till grund för hur detaljplanen utformas. En utredning beskriver nuvarande förhållanden, presenterar en vision eller konsekvenser av ett förslag.