Vilka risker finns i vår kommun?

Avbrott och störningar i försörjningssystem

Idag är det självklart för oss att det ska komma vatten ur kranen och att mobilnätet ska fungera. Men avbrott eller störningar i våra olika försörjningssystem kan uppstå.

Elförsörjning, dricksvatten-, avlopps- och dagvattenförsörjning, elektronisk kommunikation, livsmedelsförsörjning, betalningssystem och transporter är viktiga försörjningssystem där det finns risker att samhällsstörningar uppstår.

Viktig egenberedskap är till exempel tillgång till rena kärl för att hämta nödvatten, kontanter och/eller olika betalningskort, förråd av torra livsmedel, kunskap om hur vi kan använda de råvaror som finns lokalt, trangia-kök för matlagning, batteridriven radio för information och kontanter.

Vad kan jag göra?

Bra egenberedskap är att skaffa sig en krislåda för olika störningar.

Här hittar du checklista med tips på saker som är bra att ha hemma vid en kris i samhället.

Naturolyckor

Det finns olika sorters extrema vädershändelser. En del är våldsamma, till exempel ett häftigt ösregn eller en storm. Andra byggs upp genom att en viss väderlek domineras under en längre tid, till exempel värmebölja eller osedvanligt kallt väder. Naturolyckor som kan uppstå är till exempel översvämningar, isstorm, värmeböljor, ras/skred och stormar. Jordens klimat håller på att förändras i snabbare takt än någonsin i historisk tid vilket gör att naturolyckorna ändrar karaktär. De kommer både oftare och blir mer extrema.

Vad kan jag göra?

SMHI införde ett nytt vädervarningssystem hösten 2021. Det nya vädervarningssystemet tar större hänsyn vilka konsekvenser vädret får än tidigare. Följ vädervarningar från SMHI och rekommendationer från myndigheter i samband med varningarna. Aktuella varningar finns i SMHIs varningstjänster på smhi.se och i SMHIs väderapp.

En viktig egenberedskap är att ha sett över sitt försäkringsskydd.

Viktigt att följa eldningsförbud när det råder.

Olyckor

I vårt samhälle inträffar ständigt små och stora händelser som drabbar enskilda, organisationer, civilsamhället och myndigheter. Statistik visar att det är störst risk att råka ut för en olycka. Olyckor uppstår plötsligt och oftast utan förvarning. Exempel på olyckor är brand i byggnad, skogs- och vegetationsbrand, trafikolycka och olycka med farligt gods. En del olyckor går att förutse och till viss del förebygga och samtidigt ha en beredskap för att begränsa konsekvenserna vid en eventuell olycka.

Vad kan du göra?

Bra egenberedskap är att tänka på hur vi agerar och genom att använda skyddsutrustning som brandvarnare, brandsläckare, broddar vintertid och att ha en första-hjälpen väska i bilen.

Här har vi samlat råd som riktar sig direkt till dig som privatperson inom ämnen som till exempel hemberedskap, brandsäkerhet och naturolyckor.

Här kan du som privatperson får råd om hemberedskap, brandsäkerhet och naturolyckor från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

Sjukdomar

Smittsamma sjukdomar känner inga gränser. Utbrott av infektioner är globala problem. Vissa sjukdomar kan även smitta mellan människor och djur och kallas då zoonoser. En allvarlig sjukdom som drabbar djur kallas epizooti.

Vad kan jag göra?

Bra egenberedskap är att tvätta händerna ofta och noga, inte använda antibiotika i onödan och att stanna hemma när vi är sjuka.

Brott, hot och våld

Pågående brott ska alltid anmälas på 112 och brott som redan har skett på 11414. Det är viktigt att alla brott anmäls. I Mörbylånga kommun är risken för att utsättas för brott, hot och våld relativt låg. Invånarna i vår kommun bör känna sig trygga. Det är också viktigt att polisen får in tips. Du kan alltid lämna tips anonymt både per telefon och på www.polisen.se.

Vad kan du göra?

En bra egenberedskap är att ta hjälp av grannen att tömma brevlåda och fylla sopkärl när du är på semester.

Här kan du läsa mer om grannsamverkan för att minska brottsligheten och skydda dig mot brott.

Det är viktigt att du har förberett dig på hur du ska agera om du mot förmodan skulle vara i närheten av, eller drabbas av, ett terrorattentat.

Läs mer om hur du förbereder dig för ett attentat på krisinformation.se

Vad gör Mörbylånga kommun?

Mörbylånga kommun arbetar i samverkan såväl inom organisationen som tillsammans med andra för att vår kommun ska fortsätta vara en av Sveriges tryggaste platser att bo på.

Här kan du läsa om vad kommunen gör för att förebygga brott.

Informationspåverkan

Propaganda eller informationspåverkan är olika aktiviteter där medborgare utsätts för påverkan via media. Syftet är att få människor att agera enligt ett visst mål. Det är viktigt att vara medveten om att vi utsätts för propaganda.

Vad kan jag göra?

Var källkritisk till den information du får! Att vara källkritisk är en grund för att skapa motståndskraft mot falsk och vilseledande information. Det finns några grundläggande källkritiska frågeställningar:

• Vad är det för information – åsikter eller fakta?
• När är informationen publicerad? Kolla om den fortfarande är relevant.
• Var är uppgiften publicerad – på en privat blogg, som ett inlägg i sociala medier, på ett företags hemsida, på en mediesajt?
• Hur fick du tag på informationen? Kolla om den kommer från en källa som är pålitlig och som tidigare har levererat bekräftad information.
• Vem ligger bakom informationen – en myndighet, en organisation, ett företag? Se om du kan hitta ursprungskällan.
• Varför finns informationen? I vilket syfte?

Om du vill ha hjälp med källkritik kan du vända dig till våra bibliotek.

Lär dig mer om hur du undviker informationspåverkan via MSB:s webbkurs.

Här finns en handbok om att känna igen och hantera falsk och vilseledande information från MPF – Myndigheten för psykologiskt försvar.

Väpnat angrep

Det säkerhetspolitiska läget har under senare tid ändrats både i Europa och Sverige. Numer är det inte längre osannolikt att ett väpnat angrepp från främmande makt kan inträffa men sannolikheten bedöms fortfarande låg. Det finns för närvarande inget militärt hot mot Sverige.

Det är regeringen som fattar beslut om Sverige är i krigsfara eller i krig. De kan då fatta beslut om höjd beredskap, vilket innebär att en rad speciallagstiftningar träder in, till exempel ransoneringslagen.

Befolkningen blir hårt prövat vid krig, därför är befolkningsskydd är viktigt. Befolkningsskydd är till exempel räddningstjänst, inrymning, utrymning, varningssystem och skyddsrum.

I Sverige har det inte byggts skyddsrum till alla invånare. De har byggts på platser där ansvarig myndighet bedömt att det är risk för väpnat angrepp.

I Mörbylånga kommun har vi få skyddsrum. Platserna kommer inte räcka till alla. Den information vi har fått hittills så kommer utbyggnaden av skyddsrum ske i militärstrategiskt viktiga områden. Dit hör inte Mörbylånga kommun.

Vad kan jag göra?

En bra egenberedskap är att ha koll på var du kan hämta dricksvatten, var din närmsta trygghetspunkt är, hur du kan söka skydd för att undvika glassplitter och kunna stänga av ventilationen.

Ännu ej kända risker och hot

Det finns också risker och hot som ännu inte är kända. Effekterna av pandemin 2019, torkan 2016, skogsbranden i Västmanland 2014, flodvågskatastrofen i Sydostasien år 2004 eller askmolnet som bildades i samband med den isländska vulkanen Eyjafjallajökulls utbrott år 2010 är exempel på händelser som var otänkbara samhällskriser för många människor innan de inträffade.

Om du har följt de tips som finns här ovan eller i länkarna då har du en bra egenberedskap även för nya ej kända risker och hot.