Penåsa ödeby

Från Penåsa rastplats kan man vandra en slinga på ca 2 km som går i en sydostlig riktning in i Bjärby naturreservat till Penåsa ödeby. Stigen är markerad med blå pilar. Stigen är smal med en del trädrötter som är ytliga och stenmur, stätta och broar måste passeras. Omkring skogen som järnvägsbanken går genom finns fina våtmarker och alvarmarker. Detta är en utmärkt utgångspunkt för att se mycket fin natur och kultur.

Ledbeskrivning

Leden startar vid Penåsa parkering som man når från Kastlösa by. Här finns sittplatser, handikapptoalett och informationstavlor. I Kastlösa vid väg 136, 2,6 km från Penåsa parkering, finns busshållplats (Kastlösa). Vid Penåsa finns också en fin iordningsställd rastplats. Från parkeringen går man österut till Penåsa rastplats. Gå genom rastplatsen i sydlig riktning och följ de blå pilarna genom skogen till Penåsabäcken. Följ bäcken österut och efter 100 meter går man över den lilla träbron och är då framme vid ödebyn. På tillbakavägen passerar man bäcken, går över en stätta och ut till den gamla banvallen. Här tar man vänster tillbaka till parkeringen.

Ödebyn

Byn uppstod som nyhemman år 1779. Den bestod av två gårdar på tillsammans 3/32-dels mantal vilket innebär att gårdarna var mycket små. Stenmurarna som vi i dag ser omkring byn är de första som byggdes här ute på Alvaret. Idag finns grunderna efter ett bostadshus som bestod av ett rum och ett stort kök kvar. Här finns också fruktträd, bärbuskar och ruinerna efter en stenkällare och en brunn. Där skogen idag växer kan man se spår av odlad mark och odlingsrösen. Husen som byggdes på alvaret vid denna tid bestod mest av kalksten, eftersom tillgången till detta byggnadsmateriel var obegränsad. Enbart dörren på huset bestod av trä. Taket täcktes ofta med halm eller sjögräs istället för fastlandets näver. År 1844 upphörde byn som hemman, de sista bönderna i Penåsa var Israel Olofsson och Jonas Andersson. Gårdarna såldes till Bjärby och Kastlösa byamän. När alvarbyarna övergavs och betet upphörde kom delar av Alvaret att växa igen.

Penåsa rastplats

Vid Penåsa finns en iordningsställd rastplats för dig som vill pausa eller övernatta. Rastplatsen är byggd vid en före detta banvaktarstuga, och här kan man se resterna av husgrunden, stenkällare samt en brunn med brunnsvipp. Banvaktarstugan flyttades från platsen till byn Lilla Dalby redan 1915. Här finns toalett, flera sittbänkar, eldstäder med tillgång till ved under sommarhalvåret, sopkärl, två vindskydd och möjlighet att pumpa cykeldäck vid den permanenta cykelpumpen.

Naturen vid Penåsa

Penåsaskogen består av äldre tallar, bland annat svarttall, tillsammans med glesa förekomster av yngre lövträd och en frodig undervegetation. Omgivande alvar varierar mellan buskrika och öppna partier i en mosaik av torra till blöta marker. Denna mångfald av biotoper gör att många olika arter fåglar finns här såsom göktyta, törnskata, buskskvätta, stenskvätta, gärdsmyg, härmsångare, svarthätta, koltrast och svartmes. Ibland har även sommargylling, halsbandsflugsnappare, mindre flugsnappare och lundsångare noterats. Här finns kalkrika torrängar, tokfuktängar, sandig järnvägsvall, grusalvar, spricksträngsalvar och vattenkanal. Speciella arter är äkta pimpinell, stor sandlilja och vittåtel. I skogen finns blå-, vit- och gulsippor, majsmörblomma, löktrav och nejlikrot.

Sidan granskad 1 mars 2018 Kommentera sidan