Hot och våld i nära relation

Våld i nära relation

Våld i nära relation innefattar allt våld mot närstående, såväl barn som vuxna, barn som bevittnar våld samt hedersrelaterat våld och förtryck. Våld i nära relationer inkluderar alla typer av våld som kan förekomma i alla relationer oavsett sexuell läggning och könsidentitet. Våld kan även förekomma inom syskon- och andra familje- och släktrelationer.

Hot, våld, kränkningar och förtryck förekommer i alla grupper i samhället och i alla åldrar. Kännetecknande är att den utsatta har en nära relation till och ofta starka känslomässiga band till utövaren, vilket gör det svårare att göra motstånd och uppbrott.

Vad är våld?

Fysiskt våld

De flesta tänker på fysiskt våld när någon pratar om våld i nära relation eller våld generellt. Våld som riktar sig direkt mot dig: slag, knuffar, örfilar, luggningar, sparkar, stryptag, att gripa tag i, slå dig med ett föremål, hotar med vapen etc.

Psykiskt våld

• Att skada, skrämma, kränka på alla sätt som inte är direkt fysiska, att styra eller dominera andra människor.
• Kontroll av ekonomi och information är också en form av psykiskt våld, där du får mycket begränsade möjligheter att bestämma själv.
• Att inte få träffa vänner eller andra viktiga personer.
• Direkt hot om våld och våldsamma konsekvenser.
• Indirekt hot mot dina närstående, husdjur eller egendom.
• Förödmjukande beteende, kontroll, svartsjuka, isolering, fientlig och nedlåtande hållning.
• Hot om att begå självmord.

Sexuellt våld

Det kan handla om att den som utövar våld bland annat tvingar sig sexuellt på dig och kräver att få ha sex. Du kan tvingas utföra förnedrande sexuella handlingar som du inte vill, eller tvingas bevittna sexuella handlingar mot din vilja. Det kan även handla om våldtäkt samt våld riktat mot bröst och underliv. Från och med 1 juli 2018 säger lagen att sex måste grundas på samtycke. Detta innebär att du som blivit utsatt för sexuellt våld inte uttryckligen måste ha sagt nej för att det ska räknas som en brottslig handling. Det är vanligt att bli tyst, stelna eller inte säga något för den som blir utsatta för sexuellt våld och att det inte går att säga emot även om du vill det.

• Har du tappat kontrollen över din sexualitet, är du rädd att göra dig själv eller andra illa? För personer som har ett skadligt tankemönster, en oönskad sexualitet eller dysfunktionella beteende finns hjälp att få, följ länkarna nedan under: Stöd till dig som utsätter någon för våld eller hot om våld, där finner du olika organisationer som kan erbjud stöd i olika former.

Materiellt våld

Den som utövar våld kan förstöra familjens saker, dina ägodelar och barnens leksaker. Våldsutövaren kan särskilt välja ut saker som betyder mycket för dig eller barnen för att hota, kränka och såra. Det kan även handla om saker som du behöver för att få din vardag att fungera, som en bil eller mobiltelefon.

Ekonomiskt våld

Det kan innebära att den som utövar våld kontrollerar familjens ekonomi och dina pengar. Du måste kanske be om pengar till alla inköp. Det kan också innebära motsatt förhållande så att du får betala för allt nödvändigt i hushållet.

Latent våld

Stark ilska och aggressivitet som inte är uttalad kan exempelvis visa sig genom hotfullt kroppsspråk. Skapar stor otrygghet och rädsla hos dig som blir utsatt.

Digitalt våld

Digitalt våld har blivit allt vanligare i takt med att fler använder webb, sociala medier och smartphones. Det kan exempelvis handla om att utövaren skickar hotfulla mejl och sms eller sprider rykten på sociala medier. Våldsutövaren kanske kapar ditt Facebook- eller Instagramkonto. Den som utövar våld kan ladda ner en app till mobilen och kontrollera var du befinner dig för att alltid ha koll på dig. Precis som de andra våldsformerna handlar det om att kontrollera dig. Digitalt våld är särskilt vanligt bland unga.

Försummelse / Våld mot personer med funktionsnedsättning

Ett aktivt försvårande av vardagen för personer med funktionsnedsättning och äldre, som medvetet felaktig medicinering, bristande hjälp med hygien med mera. Om partnern lämnar den funktionsnedsatta partnern ensam, trots vetskapen om behovet av stöd och hjälp, handlar det om en allvarlig kränkning och en våldshandling.

Hedersrelaterat våld och förtryck

Det som kännetecknar hedersrelaterat våld och förtryck är att våldet är kollektivt utövat. Det kan vara flera förövare, vanligen inom den egna familjen eller släktnätverket. Du som utsätts blir på olika sätt kontrollerad, begränsar dig i din vardag eller begränsad i olika livsval. Du kan även vara utsatt genom att ditt huvuduppdrag är att kontrollera vad någon annan gör. Det kan förekomma kränkningar, skuld- och skambeläggning, förödmjukelser, undandragen kärlek och omsorg samt förföljelser och hot. Det kan röra sig om grovt våld inklusive dödligt våld. Både flickor och kvinnor, pojkar och män utsätts för hedersrelaterat våld och förövarna kan vara både kvinnor och män.

Stöd till dig som blir utsatt för våld

Vill du få stöd från socialtjänsten kan du ansöka om detta via telefon eller vi e-tjänst.

Ansökan Vuxen – Mörbylånga kommun (morbylanga.se)

Är du orolig för att någon i din närhet har svårt att hantera sin ilska och behöver få hjälp? Är du orolig för en anhörig eller vän och vill anmäla oro för en vuxen i din närhet. Är du utsatt för våld eller hot om våld från någon i din närhet, tveka inte att höra av dig.

Anmälan Vuxen – Mörbylånga kommun (morbylanga.se)

Det finns hjälp och stöd att få genom olika jourer och organisationer, tveka inte på att ta en kontakt, du kan vara anonym.

Stöd till dig som utsätter någon för våld eller hot om våld

Sök om hjälp om du har svårt att hantera din ilska.

Om du är vuxen

Ansökan Vuxen – Mörbylånga kommun (morbylanga.se)

Eller om du är ungdom eller ung vuxen

Ansökan Barn och Unga – Mörbylånga kommun (morbylanga.se)

Det finns hjälp och stöd att få genom olika jourer och organisationer, tveka inte på att ta en kontakt och få hjälp i tid.

Ung och utsatt för våld

Det är aldrig okej att vara med om våld eller att se någon annan utsättas för våld. Det finns hjälp att få.

Prata med någon vuxen som du litar på. Du behöver inte berätta allt som är svårt för dig, börja berätta om något. Om du pratar med någon vuxen på skolan så vet de vem som kan hjälpa både dig och din familj.

Du kan också börja med att ringa och prata med någon på exempelvis BRIS (Barnens rätt i samhället), du behöver inte berätta vem du är när du ringer dit. Det syns inte på telefonräkningen att du ringt. Om du ringer från din mobil, kom ihåg att radera numret från samtalslistan.

Det finns fler alternativ på olika stödverksamheter och organisationer du kan ta hjälp av, se länkarna i sandfärgade rutan nedan.

Vi hjälper dig

Vi kan ge dig råd, stöd och hjälp genom samtal eller vidare behandling om det finns behov. Alla uppgifter om dig och dina närstående omfattas av sekretess hos socialtjänsten. Stödet är kostnadsfritt.

Vi ger stöd till

• dig som är barn och har sett och upplevt våld i familjen
• dig som har varit eller är utsatt för våld eller hot av någon närstående
• dig som är anhörig eller vän som är orolig för någon som är utsatt för våld
• dig som har svårt att hantera din ilska och aggression
• dig som utsätter eller har utsatt någon närstående för våld eller hot om våld

Vi erbjuder

• Rådgivning, stöd och hjälp
• Krisbearbetning
• Samtal och behandling individuellt eller i grupp för barn, kvinnor och män

Sekretess och tystnadsplikt

All personal inom socialtjänst och skola arbetar under sekretess. Offentlighets- och sekretesslagen (OSL) skyddar information om dig och dina anhörigas personliga förhållanden.

Vem får veta att jag har kontakt med socialtjänsten?

I normala fall ingen. Personal inom socialtjänsten får inte lämna ut uppgifter om dina personliga förhållanden. Med personliga förhållanden avses i praktiken alla uppgifter om dig.

Du kan lämna samtycke till att uppgifter lämnas ut för att skapa förutsättningar för samverkan. Ett samtycke kan när som helst återkallas.

När kan sekretessen brytas?

• När du samtycker till att dina uppgifter lämnas ut.
• Vid partsinsyn eller vårdnadshavares rättighet att ta del av barnets uppgifter.
• Anmälningsplikt eller myndighetens skyldighet att lämna ut uppgifter som följer av lag eller förordning (exempelvis lex Sarah eller barn som far illa).
• Vid allvarlig brottslighet.
• I nödsituation (vid allvarlig fara för liv och hälsa)