Hot och våld i nära relation

Våld i nära relation

Våld i nära relation innefattar allt våld mot närstående, såväl vuxna som barn, barn som bevittnar våld samt hedersrelaterat våld och förtryck. Våld i nära relationer inkluderar alla typer av våld som kan förekomma i alla relationer oavsett sexuell läggning och könsidentitet. Våld kan även förekomma inom syskon- och andra familje- och släktrelationer.

Majoriteten av de som utsätts för våld i nära relationer är kvinnor och barn, men det drabbar även män. Ett tydligt mönster i våldet, både i Sverige och internationellt, är att män huvudsakligen utsätts för våld av okända män utomhus. Den vanligaste formen av våld mot kvinnor och flickor sker däremot i hemmet och inom familjen.

Hot, våld, kränkningar och förtryck förekommer i alla grupper i samhället och i alla åldrar. Kännetecknande är att den utsatta har en nära relation till och ofta starka känslomässiga band till utövaren, vilket gör det svårare att göra motstånd och uppbrott.

Vad är våld?

Fysiskt våld

De flesta tänker på fysiskt våld när någon pratar om våld i nära relation eller våld generellt. Våld som riktar sig direkt mot dig: slag, knuffar, örfilar, luggningar, sparkar, stryptag, att gripa tag i, slå dig med ett föremål, hotar med vapen etc.

Psykiskt våld

• Att skada, skrämma, kränka på alla sätt som inte är direkt fysiska, att styra eller dominera andra människor.
• Kontroll av ekonomi och information är också en form av psykiskt våld, där du får mycket begränsade möjligheter att bestämma själv.
• Att inte få träffa vänner eller andra viktiga personer.
• Direkt hot om våld och våldsamma konsekvenser.
• Indirekt hot mot dina närstående, husdjur eller egendom.
• Förödmjukande beteende, kontroll, svartsjuka, isolering, fientlig och nedlåtande hållning.
• Hot om att begå självmord.

Sexuellt våld

Det kan handla om att den som utövar våld bland annat tvingar sig sexuellt på dig och kräver att få ha sex. Du kan tvingas utföra förnedrande sexuella handlingar som du inte vill, eller tvingas bevittna sexuella handlingar mot din vilja. Det kan även handla om våldtäkt samt våld riktat mot bröst och underliv. Från och med 1 juli 2018 säger lagen att sex måste grundas på samtycke. Detta innebär att du som blivit utsatt för sexuellt våld inte uttryckligen måste ha sagt nej för att det ska räknas som en brottslig handling. Det är vanligt att bli tyst, stelna eller inte säga något för den som blir utsatta för sexuellt våld och att det inte går att säga emot även om du vill det.

• Har du tappat kontrollen över din sexualitet, är du rädd att göra dig själv eller andra illa? För personer som har ett skadligt tankemönster, en oönskad sexualitet eller dysfunktionella beteende finns hjälp att få, följ länkarna till Preventell eller Impulskollen.

Materiellt våld

Den som utövar våld kan förstöra familjens saker, dina ägodelar och barnens leksaker. Våldsutövaren kan särskilt välja ut saker som betyder mycket för dig eller barnen för att hota, kränka och såra. Det kan även handla om saker som du behöver för att få din vardag att fungera, som en bil eller mobiltelefon.

Ekonomiskt våld

Det kan innebära att den som utövar våld kontrollerar familjens ekonomi och dina pengar. Du måste kanske be om pengar till alla inköp. Det kan också innebära motsatt förhållande så att du får betala för allt nödvändigt i hushållet.

Latent våld

Stark ilska och aggressivitet som inte är uttalad kan exempelvis visa sig genom hotfullt kroppsspråk. Skapar stor otrygghet och rädsla hos dig som blir utsatt.

Digitalt våld

Digitalt våld har blivit allt vanligare i takt med att fler använder webb, sociala medier och smartphones. Det kan exempelvis handla om att utövaren skickar hotfulla mejl och sms eller sprider rykten på sociala medier. Våldsutövaren kanske kapar ditt Facebook- eller Instagramkonto. Den som utövar våld kan ladda ner en app till mobilen och kontrollera var du befinner dig för att alltid ha koll på dig. Precis som de andra våldsformerna handlar det om att kontrollera dig. Digitalt våld är särskilt vanligt bland unga.

Försummelse / Våld mot personer med funktionsnedsättning

Ett aktivt försvårande av vardagen för personer med funktionsnedsättning och äldre, som medvetet felaktig medicinering, bristande hjälp med hygien med mera. Om partnern lämnar den funktionsnedsatta partnern ensam, trots vetskapen om behovet av stöd och hjälp, handlar det om en allvarlig kränkning och en våldshandling.

Hedersrelaterat våld och förtryck

Det som kännetecknar hedersrelaterat våld och förtryck är att våldet är kollektivt utövat. Det kan vara flera förövare, vanligen inom den egna familjen eller släktnätverket. Du som utsätts blir på olika sätt kontrollerad, begränsar dig i din vardag eller begränsad i olika livsval. Du kan även vara utsatt genom att ditt huvuduppdrag är att kontrollera vad någon annan gör. Det kan förekomma kränkningar, skuld- och skambeläggning, förödmjukelser, undandragen kärlek och omsorg samt förföljelser och hot. Det kan röra sig om grovt våld inklusive dödligt våld. Både flickor och kvinnor, pojkar och män utsätts för hedersrelaterat våld och förövarna kan vara både kvinnor och män.

Stöd till dig som blir utsatt för våld

Stöd till dig som utsätter någon för våld eller hot om våld

Ung och utsatt för våld

Det är aldrig okej att vara med om våld eller att se någon annan utsättas för våld. Det finns hjälp att få.

Prata med någon vuxen som du litar på. Du behöver inte berätta allt som är svårt för dig, börja berätta om något. Om du pratar med någon vuxen på skolan så vet de vem som kan hjälpa både dig och din familj.

Du kan också börja med att ringa och prata med någon på BRIS (Barnens rätt i samhället), du behöver inte berätta vem du är när du ringer dit. Det syns inte på telefonräkningen att du ringt. Om du ringer från din mobil, kom ihåg att radera numret från samtalslistan.

Barnahus

Till Barnahus kommer barn under 18 år som misstänks vara utsatta för våld i nära relation eller sexualbrott. Barnahus är en samverkan mellan socialtjänsten i sju kommuner samt polis, region och åklagare.

På Barnahus möts barnen och ungdomarna av en trygg och barnvänlig miljö där personal från berörda myndigheter finns på plats.

Vad är Barnahus?

Till Barnahus kommer barn och ungdomar i åldern till och med 17 år som misstänks vara utsatta för våld i nära relationer, sexualbrott oavsett relation eller andra allvarliga brott och som ska förhöras av polis. Även unga som begår sexualbrott ingår i Barnahus målgrupp. Syftet med Barnahus är att samtliga samverkansparter ska komma till Barnahus istället för att barnet ska behöva åka till flera ställen. Barnet behöver på så sätt lämna sin berättelse endast vid ett tillfälle och på ett ställe.

På Barnahus möts barnen och ungdomarna av en trygg och barnvänlig miljö där personal från berörda myndigheter finns på plats. Barn, ungdomar och deras föräldrar ges möjlighet till råd och krisstöd i samband med och efter förhöret.

På Barnahus arbetar två socionomer och en enhetschef. Arbetet bedrivs i nära samarbete med polis, åklagare, regionen samt med socialtjänsten i respektive kommun.

Första kontakten med Barnahus sker via socialtjänsten eller polisen. Skolor, sjukvård och andra myndigheter kan vända sig till Barnahus för konsultation.

Samverkan för barnets bästa

Barnahus är en samverkan mellan socialtjänsten i Borgholm, Emmaboda, Kalmar, Mönsterås, Mörbylånga, Nybro och Torsås kommuner, samt Region Kalmar, Polisen och Åklagarkammaren i Kalmar.

På Barnahus sker

• Rådgivning/konsultation
• Samråd
• Samordning av insatser
• Barnförhör
• Vissa läkarundersökningar
• Krisstöd
• ERASOR riskbedömning
• Ökat samarbete/ökad samsyn
• Kompetensutveckling

Vad är ett samråd?

Vid anmälan om misstanke om våld eller sexuella övergrepp till polis eller socialtjänst sammankallas alla samverkande aktörer till samråd på Barnahus. På samrådet planeras och samordnas insatserna från de olika myndigheterna. Syftet är att skapa bra förutsättningar för de barn och ungdomar som sedan kommer till Barnahus.

Vad händer på Barnahus?

Barnet eller ungdomen tas emot av en polis, som är specialiserad på att prata med barn. Förhöret sker i form av ett samtal och spelas in om barnet är under 15 år. Ibland kan förhöret spelas in även om barnet är över 15 år. Berörda professioner kan följa förhöret i ett angränsande rum.

På Barnahus finns även väntrum, medicinskt undersökningsrum och samtalsrum. Blir det väntetider under förhörsdagen finns det leksaker, pyssel, spel och till exempel tidningar. Barnet/ungdomen har en trygghetsperson med sig under förhörsdagen. Det kan vara en personal från förskola eller skola som känner barnet väl. Ibland kommer barnet eller ungdomen tillsammans med sina vårdnadshavare.

Vi hjälper dig

Vi kan ge dig råd, stöd och hjälp genom samtal eller vidare behandling om det finns behov. Alla uppgifter om dig och dina närstående omfattas av sekretess hos socialtjänsten. Stödet är kostnadsfritt.

Personalgruppen består av män och kvinnor med erfarenhet av psykosocialt utrednings- och behandlingsarbete från olika verksamhetsområden.

Vi ger stöd till

• dig som är barn och har sett och upplevt våld i familjen
• dig som har varit eller är utsatt för våld eller hot av någon närstående
• dig som är anhörig eller vän som är orolig för någon som är utsatt för våld
• dig som har svårt att hantera din ilska och aggression
• dig som utsätter eller har utsatt någon närstående för våld eller hot om våld

Vi erbjuder

• Rådgivning, stöd och hjälp
• Krisbearbetning
• Samtal och behandling individuellt eller i grupp för barn, kvinnor och män

Sekretess och tystnadsplikt

All personal inom socialtjänst och skola arbetar under sekretess. Offentlighets- och sekretesslagen (OSL) skyddar information om dig och dina anhörigas personliga förhållanden.

Vem får veta att jag har kontakt med socialtjänsten?

I normala fall ingen. Personal inom socialtjänsten får inte lämna ut uppgifter om dina personliga förhållanden. Med personliga förhållanden avses i praktiken alla uppgifter om dig.

Du kan lämna samtycke till att uppgifter lämnas ut för att skapa förutsättningar för samverkan. Ett samtycke kan när som helst återkallas.

När kan sekretessen brytas?

• När du samtycker till att dina uppgifter lämnas ut.
• Vid partsinsyn eller vårdnadshavares rättighet att ta del av barnets uppgifter.
• Anmälningsplikt eller myndighetens skyldighet att lämna ut uppgifter som följer av lag eller förordning (exempelvis lex Sarah eller barn som far illa).
• Vid allvarlig brottslighet.
• I nödsituation (vid allvarlig fara för liv och hälsa)