Här kan du se en presentation av olika bilder som illustrerar hur framtidens Färjestaden skulle kunna se ut i ett större format än i bildspelet ovan. Presentationen stödjer inte Explorer som webbläsare.
Här kan du se en digital modell över hur framtidens Färjestaden skulle kunna se ut i ett större format än ovan. Modellen stödjer inte Explorer som webbläsare.
Detaljplanens syfte
Detaljplanens syfte är att möjliggöra en utbyggnad av bostäder och centrumverksamheter i en byggd miljö som är gångvänlig.
Färjestaden ska omvandlas till en välkomnande entré till Öland som upplevs som en sommar- och hamnstad med ett myllrande folkliv. Förtätningen ska ske på ett sätt som minskar barriäreffekten av väg 943 där gestaltningen av ortens offentliga rum är av stor vikt. Vidare ska det skapas förutsättningar att skydda tillkommande och befintlig bebyggelse från höjda havsnivåer och översvämning på ett sätt som visuellt och fysiskt främjar rekreationsområden vid kusten.
Detaljplanens område
Planområdet är beläget i västra Färjestadens centrala delar. Planområdet omfattar Färjestadens hamn, sträcker sig sedan norrut längs kusten och omfattar Ölands Köpstad och Dämmet. Söderut omfattas Hotel Skansen, Färjestadens gård, Sjöbergs äng, Talludden och Granudden.
Planförslaget möjliggör för 850 nya bostäder
Förslaget möjliggör en nybyggnation om ca 850 bostäder tillsammans med ytor för verksamheter. Den största exploateringen föreslås ske i framförallt de centrala delarna av planområdet och i form av flerbostadshus.
Norr om Storgatan
Bebyggelsen norr om Storgatan uppförs i en sluten kvartersstruktur där bebyggelsen möter Brovägen med en urban front. På insidan av bebyggelsen skapas mot Köpstaden ett torg och nya kopplingar skapas mot naturmarken vid Dämmet i nordvästra delen av planområdet.
Byggnaderna placeras runt gemensamma gårdar vilka är upphöjda för att kunna hysa parkering under. Flera av byggnaderna har ett krav om verksamheter i bottenvåningarna. Andra har krav på förhöjd bottenvåning för att möjliggöra verksamheter eller bostäder.
Brovägens norra del
Längs Brovägens norra sida ligger bebyggelsen längs med gatan i form av lamell- eller punkthusbebyggelse. Planförslaget medger inte bebyggelse utmed hela Brovägen. Släpp mellan husen är viktig för att skapa inblickar från Brovägen mot de inre offentliga rummen.
Bebyggelsen tillför en tätare bebyggelsemiljö i området och samtliga byggnader ska enligt planförslaget innehålla verksamheter i bottenvåningen.
Paradistomten
Området utgör en del av den historiska kärnan på orten och hyser några äldre byggnader som ska bevaras. Den tillkommande bebyggelsen ska förhålla sig till de äldre husen på ett sådant sätt att kulturmiljövärdet inte förvanskas. Stationsmiljön var ursprungligen en parkliknande och i stor grad offentlig miljö, vilket är något som är tänkt att återställas.
Den tillkommande bebyggelsen placeras framförallt ut mot Storgatan och Gamla Storgatan för att sluta dessa gaturum.
Illustration över föreslagen byggnadsstruktur
Se illustration över föreslagen bebyggelsestruktur (pdf, öppnas i nytt fönster)
Park- och vattenområden
Dämmet
Dämmet förslås bevaras och utvecklas både för rekreation och för hantering av dagvatten. Den största förändringen i Dämmet innebär det kustskydd som planförslaget möjliggör. Utformningen av kustskyddet ska bidra till att öka rekreationsmöjligheterna inom området och för att minska påverkan från en stigande havsyta.
Granudden och Talludden
Kuststräckan söder om hamnen föreslås bevaras och utvecklas som rekreationsområden och få en ny funktion i kommunens dagvattenhantering. Inom området förslås ett kustskydd som kommer att förändra karaktären på området och medföra en utveckling av badstränderna och rekreationsmöjligheterna.
Sjöbergs äng
Delar av Sjöbergs äng föreslås tas i anspråk för byggnation av bostadsbebyggelse och väg. Större delen av området föreslås dock utvecklas till ett iordningställt område för rekreation, dagvattenhantering och parkering vid tillfälliga, större evenemang.
Paradistomten
Delar av fastigheten föreslås omvandlas till en allmän park för att skapa tillräckliga ytor för all form av rekreation i ett centralt läge. En park med järnvägstema är föreslagen väster om stationsbyggnaden för att återknyta till platsens tidigare funktion som samlingsplats. Grönytorna i parken bidrar till att säkerställa en robust dagvattenhantering i området.
Skansenparken
Skansenparken föreslås till delar omvandlas till allmän park och naturområde för att öka tillgängligheten i området och skapa en större förståelse för Färjestadens ursprung. Grönytorna fyller också en viktig funktion i kommunens dagvattenhantering.
Centralt grönstråk
Ett centralt grönstråk föreslås som omfattar delar av de ovan beskrivna grönytorna men som får en fortsättning också norr om Storgatan upp mot Dämmet. Grönstråkets uppgift är att binda samman befintliga grönytor i tätorten och skapa goda möjligheter för omhändertagande av dagvatten och för alla former av rekreation i ett grönt sammanhang.
Torg
Hamntorget
Hela hamnområdet föreslås i stort bevaras och utvecklas som ett sommartorg med plats för möten och upplevelser. Karaktären i hamnen kommer påverkas av det kustskydd planförslaget möjliggör. Kustskyddet ska bidra till att förstärka platsens betydelse som mötesplats.
Torget
Inom planområdet planeras ett torg med urban prägel vid Köpstadens södra del. Trädäck, planteringar och sittytor placeras på torget. Parksoffor och lekskulpturer aktiverar platsen. Mot det inre gatunätet skapas mindre platsbildningar längs gatorna genom indrag i kvarteren som ges vistelsevärden även för allmänheten. Vegetationsstråk ska finnas i gatumiljön med syfte att ta upp och fördröja dagvatten.
Torgbildningar och platser
Planteringar är viktiga för rumsbildningen och kan fungera både som tak, vägg och möbel. En väl genomtänkt plantering kan skapa platser i skugga och i skydd från vinden. Syftet behöver vara väl genomtänkt för att kunna välja rätt sorts växter och plantera dem på rätt avstånd och med rätt täthet.
Gestaltningsprinciper
Vid utformning av det offentliga rummets väggar ska väderstreck beaktas för att kunna skapa platser i lä och med sol. Med nischer och öppningar i väggen kan gränsen mellan det offentliga och det privata bli användbar. För att skapa ett offentligt rum av god kvalitet ska arkitekturen vara småskalig med god detaljrikedom. Upplevelsen av baksidor ska undvikas mot viktiga offentliga rum och entréer ska vara generösa och välkomnande. För att bevara Färjestadens identitet är viktigt att bevara vissa gamla byggnader för att skapa en intressant och variationsrik miljö.
Balkonger och uteplatser bör av stadsgestaltningsskäl placeras mot innergård. Mot gator kan balkonger som är helt indragna alternativt franska balkonger anordnas, gärna på högre våningsplan för att säkra allmänhetens tillgång till gaturummet. Runt en mötesplats, som ett torg, är det extra viktigt att beakta väderstreck och skapa rumsligheter i gränsen mellan det privata och det offentliga rummet.
Gestaltningsprogrammet innehåller en fullständig beskrivning av gestaltningsprinciperna.
Se gestaltningsprogrammet (pdf, öppnas i nytt fönster)
Byggnader som ska bevaras
Följande byggnader har en bestämmelse på plankartan som innebär att byggnaden ska bevaras.
- Färjestadens gård
- Stationshuset
- Järnvägshotellet
- Postkontoret
- Polishuset
- Motorvagnsstall
- Hamnmästarbostaden
- Sjöbodarna
Gator och trafik
Huvudgata
Brovägen och Storgatan har stor betydelse för den övergripande infrastrukturen och förändras endast lite. Brovägen får ytterligare anslutningar från lokalgata i den södra delen. Cirkulationsplatsen vid Södra hamnplan föreslås tas bort och ersättas av en cirkulationsplats vid Järnvägsgatan. Storgatan västra del utvecklas med trottoarer och får tydligare gaturum med tillkommande bebyggelse på sidorna.
Lokalgator
Lokstallsgatan föreslås ersättas av en gångfartsgata i en annan sträckning. Gamla Storgatan övergår till att bli en gångfartsgata. Det gångstråk som planeras mellan det nya torget och hamnen föreslås utformas så att motorfordonstrafik sker på de gåendes villkor. Gångfartsområde eller gågata är exempel på tänkbara regleringsformer som bland annat medför generellt parkeringsförbud och väjningsplikt mot fotgängare. Gatan ges en enhetlig markbeläggning utan kantstenar. Informella sittplatser, planteringar och träd i grupper bidrar till ett trivsamt gaturum. Bebyggelsen i anslutning till lokalgator utförs med separata entréer till bostäderna i bottenvåningen för att ytterligare skapa liv i gaturummet.
Övriga lokalgator utformas som gröna gaturum med plats för uppehåll. Växtytor skiljer körytor från gångbanor och bidrar positivt till upplevelsen av området. Möblering så som sittplatser och cykelparkeringar varvas med längsgående parkeringsfickor och planteringar som tar hand om dagvatten.
Gång- och cykeltrafik
Kustskydd med vall innebär en möjlighet att realisera visionen om ett tillgängligt gångstråk utmed hela Färjestadens kust. På tillkommande vägar föreslås trottoarer för gångtrafik anordnas, trafikbelastningen bedöms inte bli så stor på dessa att separata cykelvägar behövs. Det befintliga gång- och cykelvägnätet ses över och binds samman på ett trafiksäkert och överskådligt sätt. Säkra överfarter ordnas för gång- och cykeltrafikanter över vägar med mycket trafik.
Biltrafik
En utbyggnad av bostäder och verksamheter innebär generellt en ökad biltrafik. Vid Järnvägsgatans anslutning till Brovägen bedöms trafikflödena öka på grund av ny bebyggelse öster om planområdet. Storgatans anslutning till Brovägen bedöms öka med anledningen av förändringarna av Lokstallsgatan och Gamla storgatan. Även Brandstationsgatan bedöms få ökade flöden mellan Storgatan och Brovägen av dessa förändringar.
Parkering
Parkering för kvarteren norr om Storgatan bedöms kunna lösas genom nedgrävda garage på fastigheterna, eller genom p-köp i det gemensamma mobilitetshus som planeras inom detaljplanen.
Teknisk försörjning
Vattenförsörjning, spillvatten
Den nya bebyggelsen innebär ett behov av nya ledningar och ersättande av vissa befintliga ledningar.
Dagvatten
Inom planområdet måste dagvattenavrinningen dels trögas upp och dels fördröjas. Detta görs genom att gröna stråk anläggs med s.k. svackdiken för avledning av främst dagvatten från gator, p-ytor och naturmark. Svackdikena avleds till dels Dämmet och dels till nya föreslagna fördröjningsmagasin vid Sjöbergs äng samt dagvattendammar placerade vid Talludden.
Granuddens parkering och evenemangsplats tillåts översvämmas. Sjöbergs äng föreslås användas multifunktionellt, för både hantering av dagvatten, översvämningsyta vid skyfall, som parkering och för evenemang. Talluddens parkering tillåts översvämmas
Framtida avvattning från Dämmet kommer att ske genom pumpning när vallen för kustskydd är byggd. Vattenkvaliteten i dämmet ska undersökas för att kunna avgöra hur det skall hanteras på bästa sätt. Om vattenkvaliteten tillåter det kan vattnet vid behov kunna användas för bevattning av kommunala grönytor alternativt pumpas till bevattningsdammar öster om bebyggelsen. Om vattenkvaliteten ej tillåter att det används för bevattning kan vattnet pumpas norrut till våtmarksdel gränsande till Kalmarsund.
Energiförsörjning
För att klara det tillkommande behov som planen ger upphov till behöver nätförsörjningen öka. Detta görs genom att en befintlig elnätsstation ersätts med en ny. Yta för elnätsstation kommer att studeras vidare i fortsatt planarbete och möjlighet för inbyggd station ges inom byggrätten. Elnätsstationen behöver kunna angöras från allmän gata.
El/Tele
Den nya bebyggelsen kommer att anslutas till fjärrvärmenätet och el-/teleledningar i området.
Räddningstjänst
Räddningstjänst kan ta sig fram till samtliga bostadsentréer via allmänna gator.
Hälsa och säkerhet
Översvämning/ Kustskydd
Planförslaget redovisar ett område som sträcker sig längs kustlinjen inom planområdet som säkrar den tänkta sträckningen av ett kustskydd. Kustskyddet behöver uppföras för att förhindra översvämning av stora delar av planområdet i samband med en havsnivåhöjning.
Kustskyddet består av tre olika delar; Norra kusten, Hamnen och Södra kusten. I den norra delen består kustskydd av en vall. I hamnen består skyddet av en mur på kajen. I den södra delen består kustskyddet av en vall. Samtliga delar av kustskyddet behöver utformas så att det främjar rekreationen i området. Tillsammans ska kustskyddet hålla havet ute från centrala Färjestaden och ansluta till mark med säker höjd i den norra och södra delen av detaljplaneområdet. Kustskyddet konstrueras så att byggnaderna innanför inte skadas av översvämmande vatten upp till 2,8 meter över havsnivåytan utifrån RH 2000.
Värme, torka och vind
De allmänna platserna utformas med sittplatser vid husfasader eller vid trädplanteringar för att möjliggöra skuggade platser. Parker anläggs med träd och eller solskydd för möjlig rekreation eller lek i skugga. Dagvattenhanteringen möjliggör att vattnet kan ledas i öppna stråk vilket kan ha en kylande effekt. Kvartersbebyggelsen som föreslås bedöms ge en viss dämpade effekt på vindar i området för ett behagligare lokalklimat.
Skred och erosion
Det föreslagna kustskyddet kommer i framtiden utgöra gränsen mellan land och hav. Det kommer att, utöver översvämningsskydd, fungera som erosionsskydd längs kuststräckan.
Radon
Eftersom områdets radonnivåer ligger inom normalriskområde så bedöms det inte, ur den aspekten, finnas behov av särskild lokaliseringsstyrning av den föreslagna bebyggelsen.
Välkommen att lämna synpunkter under samrådstiden från och med 15 februari till och med 29 mars 2021
Från och med den 15 februari till och med den 29 mars är planförslaget på samråd. Under samrådet har medborgare, organisationer och myndigheter möjlighet att lämna synpunkter på förslaget.
Du kan lämna dina synpunkter via e-post eller brev.
Synpunkterna ska lämnas skriftligen, ange även ditt namn och din fastighetsbeteckning. Dina synpunkter ska vara Mörbylånga kommun tillhanda senast 29 mars 2021
E-post: miljobygg@morbylanga.se
Postadress: Mörbylånga kommun, Plan och bygg, 386 80 Mörbylånga
Den som inte framfört skriftliga synpunkter på förslaget under samråd och/eller granskning kan förlora rätten att senare överklaga beslutet att anta detaljplanen.
Inkomna synpunkter diarieförs och blir en allmän handling, som efter sekretessprövning kan komma att lämnas ut på begäran.
Digitalt samrådsmöte den 4 mars
Under samrådstiden bjuder vi in till ett digitalt samrådsmöte den 4 mars klockan 17.00 via Microsoft Teams. Då presenterar ansvariga tjänstepersoner förslaget på detaljplan och det kommer även finnas möjlighet att chatta. Länk till samrådsmötet finns här.
Se förslaget under "Öppet hus" på Ölands Köpstad
På utvalda dagar under samrådstiden kan du träffa representanter från kommunen för att se planförslaget och diskutera och hur det påverkar just dig.
Vi anordnar "Öppet hus" i kommunens showroom på Ölands Köpstad följande dagar och tider:
- Måndag 8 mars klockan 9-16
- Torsdag 11 mars klockan 9-16
- Fredag 12 mars klockan 9-16
- Fredag 19 mars klockan 9-16
- Torsdag 25 mars klockan 11-17
Utredningar som underlag för planförslaget
Under 2020 har kommunen tagit fram ett antal utredningar. Utredningarna ligger tillsammans med ett framtaget planprogram till grund för hur detaljplanen utformas. En utredning beskriver nuvarande förhållanden, presenterar en vision eller konsekvenser av ett förslag.
Vad är en detaljplan?
En detaljplan ska upprättas när det inom ett område finns många motstående intressen. Med en detaljplan reglerar kommunen användningen av mark- och vattenområden och redovisar hur gränserna mellan allmänna platser, privat kvartersmark och vattenområden ska se ut. En detaljplan medför i princip en rätt att bygga i enlighet med planen under en särskild genomförandetid, som är minst 5 år och högst 15 år. Planen är bindande vid prövning av lov. Detaljplanen reglerar även andra rättigheter och skyldigheter, inte bara mellan markägare och samhället utan också markägare emellan.
Häng med i detaljplaneprocessen
Processen för att upprätta en detaljplan kan ske med standard, utökat eller samordnat förfarande. Planförfarandena skiljer sig något åt, men i stora drag följer de samma mönster. I det här fallet upprättas detaljplanen med utökat förfarande och nedan följer en kortare beskrivning av processen.
Samråd
Under samrådet är ett första förslag tillgängligt och medborgare, organisationer och myndigheter kan lämna synpunkter på förslaget. Syftet med samrådet är att hämta in synpunkter och kunskap.
Samrådstiden för den här detaljplanen är från och med den 15 februari till och med den 29 mars 2021.
Granskning
Efter samrådet sammanställs inkomna synpunkter i en samrådsredogörelse och eventuella ändringar görs i planhandlingarna. Därefter görs det nya planförslaget tillgängligt för berörda och allmänheten för granskning under minst tre veckor. Under granskningen är det återigen möjligt att lämna in synpunkter på förslaget.
Antagande och laga kraft
Efter granskningen sammanställs inkomna synpunkter i ett granskningsutlåtande. Beslut om att anta detaljplanen fattas av kommunfullmäktige. Om ingen överklagar beslutet att anta detaljplanen vinner den laga kraft tre veckor efter det att protokollet från sammanträdet justerats och beslutet tillkännagetts på kommunens digitala anslagstavla.
