Vindkraftspark Nya Utgrunden

Ett svenskt bolag Marcon Windpower tog våren 2021 kontakt med Mörbylånga kommun för att diskutera etableringen av en vindkraftspark till havs inom Mörbylånga kommuns kommungräns. Här samlar vi frågor och svar om processen att få tillstånd och vad som hittills har hänt i vindkraftsärendet.

Marcon Windpower planerar att söka tillstånd för en havsbaserad vindpark i Kalmarsund cirka 5 km från Degerhamn för uppförande av 13-17 vindkraftsverk med en totalhöjd upp till 275 meter. Vindkraftsparken beräknas kunna producera ca 1,2 TWh/år. Bolaget förväntar att parken kan bli klar och i drift efter år 2025.

Projektet är en utveckling och modernisering av bolagets tidigare tillståndsgivna projekt Utgrunden 2 inom samma område som inte genomfördes. Det har tidigare inom området funnits en havsbaserad vindpark mellan år 2000-2018 som bestod av 7 vindkraftsverk med en totalhöjd 150 m.

1. Hur fungerar tillståndsprocessen i detta ärende enligt miljöbalken?

Första steget i den här tillståndsprocessen kallas avgränsningssamråd och hanteras av Länsstyrelsen i aktuellt län och det går att läsa mer om prövningen på länsstyrelsens hemsida:

Prövning av miljöfarlig verksamhet | Länsstyrelsen Kalmar (lansstyrelsen.se).

Syftet med avgränsningssamrådet är att diskutera innehållet i den miljökonsekvensbeskrivning som ska lämnas in med ansökan. En miljökonsekvens-beskrivning är ett dokument som redovisar de effekter som uppförandet av vindkraftsparken kan tänkas ha på miljön och människor i närområdet. En specifik miljöbedömning ska genomföras för verksamheten som kan antas medföra betydande miljöpåverkan.

När avgränsningssamrådet är genomfört med myndigheter och allmänhet lämnas en ansökan med miljökonsekvensbeskrivning till Mark- och miljödomstolen. Hur prövningsprocessen går till kan du läsa på Miljödomstolens hemsida:

Miljötillstånd - Mark- och miljödomstolen vid Växjö tingsrätt.

Observera att en vindkraftspark till havs prövas både som miljöfarlig verksamhet och miljöfarlig vattenverksamhet och kräver tillstånd både enligt 9 och 11 kap. miljöbalken. Miljöbedömningen är en process som slutförs vid tillståndsprövningen.

2. Var är detta projekt i tillståndsprocessen och vad är nästa steg?

Samrådsprocessen är snart avslutad. Bolaget har genomfört samråd med Länsstyrelsen och kommunen där samrådsunderlaget med information om området och den fortsatta processen diskuterats. Informationsmöte för särskilt berörda och allmänheten har hållits.

Nästa steg i processen är att bolaget sammanställer ett dokument, så kallad samrådsredogörelse, som beskriver vilken information som förmedlats och vilka synpunkter som har kommit fram.

Utifrån framtaget underlag skriver bolaget en ansökan om tillstånd och en miljökonsekvensbeskrivning som lämnas in till Mark- och miljödomstolen och prövningsprocessen kan starta.

3. Vem beslutar om tillstånd?

Eftersom den aktuella prövningen både gäller miljöfarlig verksamhet och vattenverksamhet så prövas ansökan hos Mark- och miljödomstolen och det är den som fattar beslut.

4. Hur ser tidsplanen ut?

Prövningsprocessen är omfattande och tiden beror på många olika faktorer. En viktig parameter är hur komplett ansökan och miljökonsekvensbeskrivning som lämnas in till domstolen är.

Om bolaget behöver komplettera med fler/mer omfattande utredningar kan det dra ut mycket på tiden innan ansökan anses vara komplett och klar att pröva.

Enligt bolagets uppgifter i samrådsunderlaget förväntas driftsättning ske först efter 2025.

5. Vilken roll har en kommun i ett vindkraftsärende?

Det är viktigt att veta att olika delar av kommunen har olika roller i tillståndsprocessen. Samhällsbyggnadsnämnden är den nämnd i kommunen som primärt deltar i samrådsprocessen och som kan komma med synpunkter på vad miljökonsekvensbeskrivning ska innehålla. Samhällsbyggnadsnämnden kan lämna förslag på vilka villkor som bör ställas som krav i tillståndsbeslutet för verksamheten. Detta får inte kommunstyrelsen påverka.

Den andra rollen kommunen har är möjligheten för politiken att avgöra om en tillståndspliktig vindkraftsanläggning får komma till stånd i kommunen. Detta görs genom bestämmelsen om kommunal tillstyrkan som politiker i kommunfullmäktige/kommunstyrelsen tar ställning till längre fram i prövningsprocessen.

6. Hur bevakas allmänhetens synpunkter i prövningen?

Det är sökanden som är mottagare för synpunkter från allmänheten. Under avgränsningssamrådet kan allmänheten lämna synpunkter men även när ansökan kungörs (annonseras) på webb och i tidningar har allmänheten möjlighet att lämna synpunkter. Beslutet som fattas av Mark- och miljödomstolen kan också överklagas.

7. Vad innebär kommunal tillstyrkan och omfattas det här vindkraftsärendet av detta?

Kommunal tillstyrkan även kallat den kommunala vetorätten innebär att en kommun har rätt att säga nej till etablering av en vindkraftspark i den egna kommunen. Det är en del av den kommunala självbestämmanderätten.

Att kommunen tillstyrker vindkraftsparken är en förutsättning för att prövningsmyndigheten ska kunna ge tillstånd.

Kommunens beslut om tillstyrkan är en bedömning av om den aktuella vindkraftsetableringen kan anses utgöra en lämplig mark- eller vattenanvändning sett ur ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv.

Lokaliseringen som föreslås för Nya Utgrunden ligger i svenskt territorialvatten och inom Mörbylångas kommungräns. Det innebär att vindkraftsetableringen omfattas av bestämmelsen om kommunal tillstyrkan.

8. När ska kommunen lämna besked om kommunal tillstyrkan?

När ansökan är komplett och lämnats till Mark- och miljödomstolen skickar domstolen formellt en begäran till kommunen om att lämna besked om kommunen tillstyrker ansökan eller om man kommer att utnyttja det kommunala vetot.

9. Vad har Samhällsbyggnadsnämnden lämnat för synpunkter i sitt yttrande?

Samhällsbyggnadsnämnden har lämnat synpunkter på vilka frågor som nämnden anser ska beskrivas i den kommande miljökonsekvensbeskrivningen. Detta gäller till exempel lokalisering och anslutningspunkter, tydliga visualiseringar, konsekvenser för yrkesfisket, arkeologi och kulturmiljö, flora och fauna samt vilka risker som finns och vilka skyddsåtgärder som kan behöva vidtas.

10. Vem utreder miljökonsekvenser av vindkraftsparken?

Vid prövningen ligger ansvaret hos sökanden för att redovisa tillräckligt med underlag för att ansökan ska kunna prövas hos Mark- och miljödomstolen (MMD). Utredningar och undersökningar görs alltså av sökanden och de expertkonsulter som anlitas av sökanden. Dessa sammanställs i en så kallad miljökonsekvensbeskrivning som sökanden lägger fram tillsammans med tillståndsansökan till MMD.

Denna miljökonsekvensbeskrivning är ett dokument som beskriver de effekter uppförandet av en vindkraftspark kan tänkas ha på miljön och människor i närområdet som bland annat ljud, visuell landskapspåverkan, marint liv och fågelliv.

11. Kommunens vindkraftsplan anger maximalt 150 meter höga vindkraftstorn. Vad har denna plan för rättskraft?

Den kommunala vindbruksplanen är ett tematiskt tillägg och ska läsas tillsammans med den kommunala översiktsplanen. Vinbruksplanen är som översiktsplanen inte juridiskt bindande men vägledande och har en stark betydelse i överprövningsärenden. (I Nya Utgrunden föreslås vindkraftverk upp till 275 meter höga.)

12. Var finns mer information om vindkraft?

Om du är intresserad av att lära dig mer om vindkraft kan du hitta information på dessa webbplatser:

http://www.energimyndigheten.se/fornybart/vindkraft/

https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/vindkraft/

http://www.naturvardsverket.se/vindval

https://www.energimyndigheten.se/fornybart/vindkraft/vindlov/planering-och-tillstand/svenskt-vatten/provningsprocessen/kommunens-tillstyrkan/

https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/sa-planeras-sverige/planeringsfragor/vindkraft/

https://vbk.lansstyrelsen.se/

Sidan granskad 17 maj 2022 Kommentera sidan